Uppdatering

Nu ska jag äntligen uppdatera bloggen. Det blev lite mycket i och med morbrors bortgång och annat som snurrat runt oss…

Den 6 april kom Cat från High Five’s Kennel hem till oss med ”Stina” som vi har på halvfoder. En riktig snygging är hon, men inte helt säker på sin plats i livet än. Vi jobbar på det och hon gör stora framsteg. Nu, den 2 maj, är hon ganska säker på sin position i flocken och fungerar bra med hundar, katter och barn. Lilla sötnosen vår! 🙂

Här ser Cat på Bolibompa med Moalie och Natalie. Saknar dig, Cat!

På ett träsk nära oss satt 6 havsörnar i varierande åldrar. Cat och jag satt på vakt för att fånga dem på bild, men det gick inte så bra.

Dagen efter att Cat åkt, samma dag morbror Börje dog, åkte jag tillbaka till träsket och lyckades fånga en av örnarna i flykten. Herregud så vackra och ståtliga de är! Jag har alltid beundrat örnar och har alltid känt en speciell lockelse till dem.

Den 19 april hade Julina och Natalie fiolkonsert. Föreningen firade 15 år och vi hade konserten i Alandica Kultur & Kongress, vårt nybyggda konserthus. Som gästartister hade vi de fantastiska världartisterna Stefan och Kim. Helt fenomenala människor som gav en hejdundrande konsert med barnen. På bilden ses Stefan och Kim längst till vänster i bild med alla barn på scen och om ni tittar noga så står jag vid blädderblocket och pekar. Som ordförande i föreningen var jag mycket aktiv i planerandet och utförandet av konserten, även om jag fick lov att backa en del i mina planer i och med morbrors bortgång. Tack vare fantastiska människor i styrelsen, kunde jag slappna av och lämna över allt arbete till de andra.

Påsk firade vi ensamma i lugn och ro (min barndomskompis med familj kom dock och eldade brasa med oss på kvällen) eftersom mamma och pappa åkt till Holland för att stilla sig i sorgearbetet och samtidigt få en välbehövlig paus från vardagen. Min yngsta lillebror åkte till Strängnäs med sin blivande fru och den andra brodern tog sambo och bebis i magen för att besöka sambons pappa ute på Kökar. Vi hade en väldigt lugn påsk med trädgårdsarbete och kvalitetstid.

Tyvärr hade jag fruktansvärt ont över påsk (eller egentligen både före och efter påsken för att vara helt ärlig). Jag fick nämligen ett gulkroppshormon som skulle hjälpa mig mot PMDD, men istället gav det mig en överdjävlig smärta i hela kroppen, framför allt i benen. Jag höll på att gå sönder och till slut svalde jag stoltheten och ringde såväl Genetiska kliniken i Helsingfors som utreder mig samt till medicinska polikliniken här i Mariehamn och till slut fick jag Lyrica utskrivet åt mig. Lyrica är en medicin som används mot nervsmärtor. Jag skulle ta 1 tabl 2 ggr dagligen första veckan och sedan öka till 1 tabl 3 ggr dagligen. Jag valde dock att endast ta 1 tabl varje kväll och har hållit fast vid den dosen. Redan efter första dagen fick jag tillräcklig hjälp så att jag kunde röra mig obehindrat igen och jag kunde t.o.m. ta mig upp till övre våningen där jag har min butik utan att behöva krypa upp eller sitta och vila efter 5 trappsteg. En enorm lättnad! Jag är inte smärtfri, men det kräver jag inte heller. Jag vill bara kunna fungera som jag brukar göra normalt och kunna klara mig själv. Därför står jag fast vid min låga dos och tar hellre lite värk och smärta än proppar i mig starka mediciner.

Men jag har även hunnit med detta; att ligga på studsmattan och tittar rakt upp i himlen och samla krafter för morgondagen. Det har varit ofantligt fint väder vissa dagar och då har jag verkligen passat på att njuta.

Medan jag låg där på studsmattan med kameran riktad mot skyn, pysslade Natalie för sig själv på gården. Hon vet hur ont jag har haft och ville dra sitt strå till stacken genom att städa upp runt deras lekstuga och gungor. Tack, älskling!

Moalie då? Jo, hon har börjat cykla utan stödhjul! Hon pinnar på för allt vad hon är värd och kan både starta och bromsa själv nu utan problem. Mammas lilla älskling! Hon klarar banne mig allt hon tar sig för! När hon började cykla utan stödhjulen gick det till så att hon helt enkelt sa åt oss att hon kan cykla själv nu, för hon är stor flicka. Hon skulle med våld ha av dem och Nicke fick springa vid hennes sida och rädda henne från att cykla i dik. Cyklade hon omkull reste hon sig och sa ”Bra, pappa, att jag inte cyklade i diket!”. 🙂 En dag när Nicke stod i köket såg han hur hon cyklade iväg själv. Man kan allt, bara man vill!

Och Julina då? Jo, hon växer så det knakar. I onsdags fick hon sitt första ”fråga-chans-kort” och i torsdags hade hon vårbal på skolan. Eftersom hon har spikrakt hår, fick jag i uppdrag att ge henne skruvlockar och sätta upp håret. Sagt och gjort, det var bara att stiga upp kl.6.30 och börja på. Mammas älskade, stora flicka! Du växer ifrån mig! Om jag åtminstone kunde få fylla 30 innan du får din första kyss! 🙂

Förra helgen var det superfint väder. ”Tyvärr” stod jag på mässa och sålde mina produkter. Med tanke på att det inte var så mycket människor på mässan (på grund av det fina vädret) hade det varit bra mycket härligare att ligga på altan och jäsa! Lite gött ögongodis förde dock mässan med sig, så helt bortkastad var den inte. 😉 Tusen tack, Nina, för att du kunde ställa upp och hjälpa mig med mässan! Jag hoppas du förstår hur oerhört mycket du betyder!

Valborg har vi firat med mamma (pappa är i Närpes, Finland, hos min farmor). Vi grillade och dukade fint i lusthuset. Första måltiden i vårt älskade lusthus för i år! Hela helgen har vi ätet i lusthuset och ärligt talat har jag svårt att förstå hur vi har kunnat vara utan det tidigare. Imorgon är det söndag och jag ska åka och sminka en av mammas kompisar som ska firas inför sin 60-års dag nästa vecka. Hon använder aldrig smink annars, så det här blir verkligen en utmaning. :S Nåja, det löser sig när jag väl börjar jobba med henne hoppas jag.

Jag hoppas ni andra haft en underbar valborg och första maj och att solen lyser lika starkt på er som på oss! Och med de orden säger jag godnatt och kryper upp i soffan för att se Robinson 2009 och finska hockeymatchen om jag orkar hålla mig vaken.