Inte heller den här gången misstänkte jag att jag var gravid och därför lättad över att ha fått mens. 😉 Ack så skönt det är att kunna få mens utan att världen rasar samman dagarna innan! Spiresis har absolut hjälpt, även om den inte tagit bort allt riktigt än.
Jag har själv märkt en otrolig skillnad. Jag har varken begärt skilsmässa ;), blivit arvslös, varken planerat att strypa en hund eller katt, eller undvikit kunder. Inga gråtattacker, huvudvärken har varit hanterbar, och ingen depression. Så himla skönt!
Maken däremot är ju som alltid lika klumpig. När jag frågade honom hur han tyckt att det gått, svarade han: ”Jo…men nog har du ju haft nåt utbrott…”
Jävla karl! Att det ska vara så svårt att se förändringen och det positiva. Det hade räckt med att han hade sagt ”Det har gått mycket bättre, så medicinen gör nog verkan.”. Om han sen vill påpeka vad som fortfarande finns kvar hade det varit okej, bara han hade kunnat ge lite uppmuntran oxå. Typiskt karlar, typiskt honom. *suck*
Nåja, JAG har åtminstone sett skillnaden och känt att det givit mig mycket hopp om en bättre morgondag, och det är ju trots allt det som betyder något.
Nu ska jag ta mina 2 första Cyklokapron tabletter. Ska äta 2 tabletter 3 gånger dagligen i 3 dagar. Ska bli intressant att se hur mycket mindre jag blöder och om det kan inverka positivt på hälsan och orket.
Ha en skön helg!
Tjena!
Först vill jag bara säga att det är helt ditt fel! Efter tipset på låt som du gav igår har jag bara gått och sjungit på den. Börjar lära mig. Snart tar vi konsert! Konserten blir efter att jag klappat hundarna dina, kommer bara fler och fler vad det verkar. Skoj! Och vad det händer hos er, här händer ingenting, veckans stora grej är att läsa doktorsavhandlingar för mitt eget skrivandes skull. Nåja det går framåt.
Mindre glad blir man ju när man läser om dina besvär med allt möjligt. Va glad man blir när det finns förstående doktorer som orkar och hinner lyssna. Har alltid en liten känsla av att dom stressar runt och har inte tid med patientkontakt. Visst finns det många undantag. Har själv stött på problemet med språket. Men vad dom försöker, huvudsaken är att patienten förstår läkaren. Piller ja, usch äckligt! Nu bloggar jag nästan på din blogg, avslutar med: ”But like a father he was strong and kind and good
And I believe he did his best” tror du inte så om din man också ibland? Jag vet vi kan ha våra idéer ibland…
HAH sådär klumpig är min karl med! All fokus på hur dum jag är ibland. Jag har ju inte mens nu med minipillrena, men jag har liksom perioder isätllet, när all den där uppbyggda aggressionen måste få utlopp! Då är det ”sååå synd om honom för att jag är så elak!”
Skönt att Du mår bra gumman, och JAG kan säga det till Dig; det verkar ju som att pillrena hjälper 😉 Kram!