Det är söndag eftermiddag och vi har nyss kommit hem från årets fiolläger på Djurvik. Barnen är ganska urlakade och föräldrarna likaså.
Det är tungt att vara aktiv på det sättet en helg helg. Man är hela tiden ”redo” att göra något, hela tiden på hugget. Det är hela tiden något på gång och musiken är konstant. Så nu är det skönt att vara hemma i ”tystnaden”.
Önskar jag hade en bra bok att krypa ner med under täcket, men icke. Läste slut den senaste boken igår kväll och den olästa pocketboken som ligger och väntar är inte lockande just nu. Kanske jag skulle lägga mig i sängen med mp3 och lyssna på antingen avslappning eller Körglädjes stämövning istället?
Barnen är SÅ trötta. Irritationen ligger hela tiden under ytan redo att bubbla upp vid minsta motgång och tonen mellan tjejerna är vass och avvaktande. Snart smäller det. Jag känner det på mig. Tror faktiskt inte att jag försöker avvärja det den här gången. Tror det är bra med en urladdning för att sedan börja om från början igen. Ibland behövs det och idag känns som en sådan gång.
Kanske jag ska höja volymen på mp3 rejält så missar jag hela urladdningen. 🙂
Bäst att passa på innan middagen skall börja tillagas.
