Det borde jag ha gjort för länge sedan. Har kört på i allt för hög hastighet nu en längre tid. Helgen blev den jävligaste på länge. Får sota för det idag med en kropp som värker, hud som bränner som eld och syn som sviker. Men jag vet ju var det kommer ifrån. Lördagens mässa och bröllopsfest toppad med helgens loppis och söndagens sångövning med kören och styrelsemöte har tagit ut sin rätt. Gissar att jag kommer att få ta en dag ledigt denna vecka…
Varför är det så svårt att stanna upp mitt i hela karusellen och bara hitta tiden där jag kan släppa allt runt om? Varför är tanken ”bara lite till” istället för ”nu räcker det”?
Men nu finns det hopp om att jag hittar mer tid, mer ork och mer egosinnat tänkande. Solen värmer marken och snön börjar ge vika. Det gör att jag kommer att föredra att sitta i lusthuset med en kopp te istället för att sitta vid datorn och föra det där lilla pappersarbetet som man alltid kan göra när det råkar finnas tid över.
Jag har bestämt att den här våren och sommaren ska bli så mycket bättre än förra året! Yrseln har minskat, ångesten har jag lärt mig hantera och mindfulness börjar bli en del av mitt tänkande när allt står mig upp i halsen.
Än finns det hopp! 🙂
Du är så klok vännen! <3