Halvsitter i min ställbara säng och har ont, så helvetiskt ont, i ryggen. 🙁 Skulle gå till badrummet för att hämta schampo åt barnen när det small till i nedre delen av ryggen. Jag förstod genast att något gick på tok, men det kändes ändå inte som den akuta smärtan vid ryggskott.
Nicke åkte på jobb och mamma kom och gav mig medicinsk laser. Hon konstaterade efteråt att hela SI-leden är sned, att något är rejält på fel i min rygg. Hon uppmanade mig att se till att få komma till rehab till min fys och här ligger jag nu och väntar på att hon ska ringa. Jag vet att hon inte har några som helst tider, men jag hoppas innerligt att hon kan ta in mig någon minut åtminstone och göra NÅGOT. Det här är jävligt jobbigt.
Nicke är på väg hem och jag inser att smärtan bara blir värre och värre. Jag tycker jag har hög smärtgräns, men det här är på gränsen till vad jag fixar. Usch, blä och fy!!
Är aningens skraj, för det domnar ut över svanskotan. Vill INTE ha ännu ett diksbråck. Vill framför allt inte ha det just nu! Vi ska ju på bröllop om 2 veckor! För att inte tala om att Julina kom hem igår från sin pappa och berättade att de har magsjuka i familjen. Kräkas?! Med den här ryggen?! Jösses. Får nog fixa starka piller då…
Om det nu bara kunde finnas en bekväm ställning just nu! Kan inte stå. Inte sitta. Inte ligga. Tackar gudarna för min ställbara säng så jag kan ändra ställningen några cm hit eller dit nu och då när det bara inte går längre.
Känner mig ynklig, gnällig. Känns inte alls kul att vara Miina just nu. 🙁
