Just nu går vi igenom en tid som för mig är lite svårhanterlig. Svärmor är döende. Det skär i hjärtat. Förbannade, jävla cancer. 🙁
Det här påverkar förstås hela familjen. Konstigt vore det annars.
Allt det vardagliga blir så ovardagligt och jag räcker inte till. Min kropp säger ifrån, men det finns inget utrymme för det just nu. Nu gäller det att gå på och ta sig igenom dag för dag. Det är som att hålla i en gummisnodd som är på bristningsgränsen. Man vet att det antingen kommer att gå av eller att man kommer att tappa greppet, ändå fortsätter man att spänna mer och mer. Jag vet att det straffar sig när jag inte lyssnar på min kropp, men jag har inget val.
I samma veva har jag nu stängt min butik. Igår jobbade jag sista dagen. Resten av månaden kommer att gå åt till att packa ihop och flytta ut, och framför allt flytta in allt i hemmet.
Jag känner tacksamhet inför att jag själv fick ta beslutet att lägga ner (kommer dock att fortsätta med hemmapartyn och internetförsäljning). Det hade varit knäckande om en läkare hade tagit mig i kragen och meddelat att det är dags. Nu ska jag försöka hela min kropp och kommer förhoppningsvis att bli en mer delaktig mamma än tidigare.
På tisdag ska jag träffa min läkare och se vad han har för åsikter. Jag kommer att begära rehabilitering och bedömning av lämpligt arbetsområde för att se om det finns andra yrken som skulle passa min kropp bättre.
På måndag ska jag dessutom träffa min f.d. studiehandledare från Handels för att lägga upp en plan för att göra klart de få kurser jag har kvar där. Jag gick nämligen 1-2 på vanlig ungdomsklass. Sen fick jag barnen och hade studiepaus. För några år sedan gick jag då slutligen vuxenutbildning på distans för att få studierna avklarade, men eftersom studieplanen ändrats, fanns det några kurser som vi läste på 3:an när jag gick 1-2, som man på vux läste 1:a året, medan jag då hoppade in på 2:a. Det ska bli kul att få plugga igen! Jag har alltid trivts med att plugga, speciellt nu när det mesta kan göras på distans. Jag älskar att skriva och det gör att pluggandet på distans blir väldigt stimulerande.
Jag vet att jag inte varit speciellt ihärdig när det gäller bloggandet, men nu kanske det blir annorlunda när jag kommer att ha dagar hemma vid istället för att jobba mig genomtrött och stupa i soffan för att sova 2-3 timmar när jag kommer hem.
Idag är det fiollektioner för tjejerna som Nicke är på just nu. Jag ska framåt dagen iväg och öva med Viva kören som jag nu är stämdirigent åt. De har konsert imorgon som jag jätte gärna skulle åka på, men tyvärr jobbar jag. Så idag ska jag verkligen njuta av tonerna och ta in deras kärlek och energi! Min egen kör, Körglädje, är i helgen till Estland på avslutningsresa och konsert. Kände att jag inte kunde följa med. Jag vet att risken är stor att en helgresa skulle försätta mig i rullstol igen och det är inte riktigt läge för det just nu.
