Att omge sig med människor som låter mig vara den jag är, med mina fel och brister, i dur och i moll, är av största vikt för mig. Det finns så många fina människor där ute som finns där varje gång jag faller, som lyfter mig och stöttar och det uppskattar jag enormt! Det är genom er jag fått luft under mina vingar när jag landat på en lite för ruggig och kal plats.
Ibland är det svårt att bli betrodd inom vården, men jag har haft turen att också många gånger få vårdpersonal som tror mig, som är intresserade av att lära sig, och som är lyhörda för mina behov. Mina ergoterapeuter har alltid gjort sitt bästa för att hitta lösningar som passar mig och det är jag evigt tacksam för!
Sköterskan på Folkhälsans genetiska klinik i Helsingfors var ett enormt stöd för mig när utredningen gjordes och hon fick mig i mångt och mycket att förstå vad som var annorlunda med mig och att det som är normalt i mina ögon inte är det i andras så att säga.
Socialkuratorn på rehab, som alltid har tid att lyssna och sträva framåt.
Arbetskliniken i Jakobstad med inblandad läkare och neuropsykolog, som såg mina begränsningar som möjligheter istället för något negativt!
Min man har fått stå ut med både det ena och det andra, men när stormarna yr runt mig står han pall. Han ser allt det trasiga, oavsett om jag vill det eller inte, och han tar sig an svårigheterna med mod och beslutsamhet.
Mina barn har hjälpt mig att utvecklas som människa och att alltid sträva framåt. De visar mig gång på gång, att jag inte får ha förutfattade meningar och att de faktiskt tål så oerhört mycket mer än jag kan föreställa mig, och att de tar motgångar med mycket bättre förståelse än jag själv gör.
Kommunens socialarbetare som handikappklassade mig med sådan värdighet och som informerade oss om alla mina rättigheter, var en skänk från ovan när de satt där med oss i vårt lusthus. Glömmer aldrig den dagen!
Barnens skola som så villigt lärt sig allt nytt och som anpassat så långt det är möjligt, har lättat min oro för barnens skolgång och framtid.
Min sångpedagog som alltid lyssnar och kommer med nya tankegångar och som givit mig chanser som verkligen lyft mig till skyarna.
Mina närmsta vänner, som jag får vara ärlig med, utan att de behandlar mig med silkesvantar. Jag älskar er innerligt!
Mina stödpersoner, som är min styrka, min trygghet och min ro!
Mina syskonbarn och gudbarn som uppskattar mitt sällskap, trots att jag inte kan vara den häftigaste och mest spralliga människan i deras liv! Jag uppskattar deras ömhet och sprudlande energi!
Det finns så många jag borde nämna, men summa sumarum; människor som hjälpt mig genom åren är människor som är ärliga, öppna, som inte spelar eller hymlar, människor som står för vem de är, som accepterar mig både de bra och de dåliga dagarna, människor som GER mig energi, som är positiva och förväntansfulla inför allt som ligger framför oss! Tack, alla ni som funnits där för mig i stort och smått! Jag hoppas ni ser de små vardagstingen som för mig är stora stjärnstunder som etsar sig fast i mitt hjärta och i min själ! Tack!