Jag tror jag aldrig har begärt att det ska vara lätt att leva, men nu måste det väl ändå börja anses att jag fått min beskärda del?
För att göra en lång historia jätte kort; läs artikeln, så får ni hela bakgrunden: Nya Åland 25.11.2013
Min socialarbetare sände mejl till mig förra veckan då jag begärt att få beredningen av mitt ärendet som ska upp på socialnämnden imorgon hemskickat till mig:
Hej,
Socialchefen talade med nämndens ordförande igår och han lovade kontakta dig efter kl 14. Jag vet inte närmare vad han har sagt till dig. Efter att vi diskuterat hur vi ska gå vidare togs beslutet att ärendet inte tas upp till ny behandling utan besluts- och besvärsgången får löpa. Ett ärende föreslås alltså gå vidare till högsta förvaltningsdomstolen och ett utlåtande ska på begäran skickas till förvaltningsdomstolen. Med andra ord har du inget ärende i nämnden den här gången. Socialnämnden har spelat ut sin roll och nu är det upp till högsta förvaltningsdomstolen att ta ett beslut.
Jag krävde innan mejlet kom att Ålands förvaltningsdomstols (ÅFD) beslut skulle skickas ut i socialnämndens kallelse, för att alla i nämnden skulle ha en chans att läsa in sig i ärendet. Detta har inte skett. Man har heller inte berett ärendet i kallelsen, utan bara hänvisat till att ärendet kommer att presenteras på mötet.
VAD håller Finströms kommun på med?! Är det verkligen rimligt att gå till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) mot en kommuninvånare som söker om personlig assistans som stöds av flertalet läkarintyg och dessutom av ÅFD?! Att socialchefen dessutom ”mörkar” genom att inte ge nämnden en chans att läsa in sig är ta mig fasen horribelt! I nämnden sitter vanligt dödliga, politiskt tillsatta människor som inte har någon som helst utbildning inom vare sig juridik eller handikappärenden. Ska inte dessa människor då ges chansen att ta reda på fakta, att få gå igenom lagstiftningen, rätts praxis o.s.v. Att JAG läst in mig är ju helt och hållet för att det intresserar och berör mig! Gemene man kan omöjligt förväntas göra det!
Jag behöver knappast säga att jag är förbaskat irriterad och frustrerad!
En positiv sak med allt det här, är att jag åtminstone lär mig en hel del på vägen…