Jag trodde inte mina ögon idag när jag kom hem och hittade ett mottagningsbevis för uthämtning på posten av mitt ÅFD beslut! Nog för att jag skrev igår att jag kände mig säker, men inte trodde jag väl ändå att jag skulle få rätt!
Som ni nog alla minns, så var det rabalder om min resa med kören till Island för ett år sedan. Kommunen betalade inte ens lönen åt min assistent, trots att de var skyldiga till detta enligt lag. Jag fick trots detta följa med på resan tack vare en fantastisk anonym bidragsgivare som betalade såväl min egen resa, som min assistents samt assistents lön.
Jag besvärade mig mot kommunens beslut, eftersom jag anser att det måste klargöras vad kommunens skyldigheter är. Idag kom då som sagt beslutet från Ålands förvaltningsdomstol.
Förvaltningsdomstolen finner Finströms kommun skyldig att ersätta Fagerlund assistentens resekostnader enligt ovan sagda.
Trots att resan nu redan ägt rum, föranleder Fagerlunds rätt till personlig assistans enligt förvaltningsdomstolens mening att hon även i efterhand ska beviljas ersättning för assistanskostnaderna i den utsträckning tilläggsassistans trots allt varit nödvändig, upptill ett maximibelopp motsvarande de kostnader hon till denna del faktiskt orsakats. Samma slutsats gäller för yrkandet på ersättning för assistentens dagpenning, vars basis, belopp respektive faktiska utbetalning inte är utredd.
Nu väntar en återremittering av ärendet till kommunen för att utreda utgifterna, men ja, jag har vunnit! Tredje ärendet av tre som kommunen får backa i!
Jag är så glad och lättad! Resan är ju redan gjord, men för kommande resor och för att rätt ska vara rätt! Ingen kommun ska få säga åt en funktionsnedsatt människa ”Du får inte åka, för det är för dyrt för oss.”! Alla har rätt till lika villkor i samhället. Alla har rätt att få vara en del av gemenskapen. Alla bör ha rätt att få leva ett liv där man själv väljer sin livsväg, utan att kommunen begränsar en.
Här om någonsin, hade en gemensam socialtjänst för hela Åland varit till stor hjälp, både för tjänstemännen och för mig som klient. Det är jag helt övertygad om. Så här får det inte gå till på Åland idag! Vi MÅSTE få en fungerande socialtjänst som är lika för alla, där tjänstemän kan få stöd och råd av varandra, där brukare/klienter ska ha samma rättigheter oavsett var man bor och där kunskapsnivån höjs från den standard många kommuner är på idag. Att jag kan vinna 3 fall av 3 i ÅFD visar på en stor bristande kunskap i socialförvaltningen i Finström. Att jag som kommuninvånare har större kunskap om mina rättigheter än tjänstemännen och nämndemännen, kan accepteras vid särskilda fall, men inte gång på gång på gång på gång. Om jag inte hade haft rätt, då hade kommunen vunnit i ÅFD. Enkel matematik.
Jag hoppas att det här kommer att underlätta för andra där ute. Och ni som ska på semester av något slag, se till att söka både lön och reseersättning för er assistent så denna kan följa med er! Nu har ni ett HFD beslut bakom er (KHO:2014:14) och även detta ÅFD som gäller mig (ÅFD 17/2014), och kom ihåg att aldrig ge upp! Det spelar ingen roll hur säkra kommunen är på att de har rätt att neka er, eller hur många jurister de kontaktat, det är ALLTID värt att besvära sig för att få det prövat i högre instans! Ge aldrig upp!
