Vi är i slutet av maj. Mellerstingen har gjort sitt sista skolarbete för den här terminen och minstingen har en dag kvar i skolan innan hon blir hemma på projektvecka. Man blir lixtom lite blown away! Naturen exploderar dessutom och sommaren med sommarlov och semester står för dörren. Det känns nästan lite surrealistiskt att vi faktiskt har kommit hit trots corona med stängda gränser, undantagstillstånd, distansundervisning och riskgruppsåtgärder.
Inte för att man ska ropa hej förrän man är helt över bäcken, men jo; we did it! Vi överlevde den första tuffa tiden, nu är det bara att fortsätta framåt och hoppas på det bästa, antar jag. Det kommer att öka igen och vi kommer att få dra ut svångremmen igen, men har vi ridit ut stormen en gång, kommer vi nog att kunna göra det igen…och igen…och igen.