2010 kom jag för första gången i kontakt med mindfulness. För mig blev det nyckeln till att ta kontroll över min vardag och mitt agerande.
Det finns ett utrymme mellan händelse och reaktion. När du tappar ett ägg på golvet kommer inte din reaktion i samma stund som ägget faller. Det finns en mikropaus där du registrerar vad som händer, innan känslan och reaktionen kopplas på.
Vad händer om den mikropausen skulle bli en automatisk paus innan reaktionen kopplas på, som du själv kunde välja att trycka på play för att komma ur?
Ägget faller till golvet. Paus. I lugn och ro hinner du fundera över hur du vill reagera. Vill du bli arg och besviken? Vill du bli ledsen och falla ihop i gråt? Vill du rycka på axlarna, torka upp och ta fram ett nytt ägg? Vad tjänar dig bäst? När du har bestämt, tryck på play.
Så fungerar mindfulness för mig, när jag ser till att använda mig av det. I början var det så att ju mer medveten jag var på ögonblicket, här och nu, desto längre blev pausen. Nu kan jag faktiskt ofta uppleva att det är en stunds paus, så pass att jag hinner stanna upp.
Ibland reagerar jag direkt, men så kan jag komma på mig själv med mitt automatiserade reaktionsmönster, och tar den där stanna-upp-pausen efteråt istället och på så sätt kan jag bryta mitt negativa beteende.
Ibland räcker det inte att stanna upp. Just där och just då, i den där skitstudnen när jag bara vill spy på allt och alla, väljer jag att bli förbannad, besviken, ledsen eller vad som helst. Jag visar fingret åt ängeln på min ena axel som vet vad som egentligen vore bäst att göra. Även det är okej. Jag har ju trots allt gjort ett val, ett medvetet sådant. Det är dit jag vill komma, att jag väljer, inte att jag enbart går på autopilot.
Men väldigt ofta kan jag, genom att stanna upp, hitta det som gör bäst nytta för mig. Det tar lång tid att hitta det. För mig tog det många år, och fortfarande gör jag dumma val flera gånger om dagen. Men minst lika många gånger gör jag de rätta valen.
Alla måste inte syssla med mindfulness. Somliga kanske har den där viktiga pausen inom sig, i sin personlighet, nära till hands. Andra kanske har det i något fysiskt, som en hjärnskada eller i ett talfel. Man kanske har det i att man så ofta kommunicerar via telefonen och därför hinner tänka till när man svarar skriftligt. Det finns så många sätt, men att bli medveten om pausen, kan vara spännande att utforska och se vart det bär! <3
Här kan du läsa mina tidigare inlägg i adventstankar 2020:
http://www.mitawa.ax/category/adventstankar-2020/
