Jag började handarbeta för några år sedan för att upprätthålla händernas funktion. Det började med stickning, för att sedan domineras av virkning och nu har jag även börjat med läderhantverk. Det är båda avkopplande för hjärnan att få vila i att fingrarna jobbar på utan alldeles för mycket hjärnverksamhet och att vara väldigt medvetet närvarande i nuet.
Igår fick jag hem min lilla hantverkskorg som jag köpt hos Monica på Lyckoverkstaden här på Åland. Här hittar ni hennes grejer. Jag fullkomligt älskar den nätta formen! Den är liten och perfekt och ändå väldigt rymlig. Handtaget är av en och känns som sammet i handen. Just min korg har en speciell hålflätning. Jag tycker det är så fint att alla blir unika!
Där i korgen väntar ännu en handledsvärmare som matchar sjalen jag virkat i handfärgat garn från Gunvor Skogberg, ett garn av merinoull och silke. Lyx på hög nivå, men jag kunde absolut inte stå emot när hon sålde ut sina sista nystan till ett superbra pris. Sedan väntar 4 nystan av silke från henne, som ska bli ännu en sjal till sommaren.
Jag har konstaterat att jag gillar virkandet mest, eftersom varje maska blir ett avslut i mönstret. Visst, flera maskor kan bilda mönster tillsammans, men själva maskan är ändå färdig som den är. Medan stickandet skapar mönster på höjden av flera varv, oftast. Otålig? Jag?! Jo, jag kan nog villigt erkänna att jag är det.
Visst, mina händer och fingrar skriker ibland av smärta, men det är det värt. Själ och hjärta behöver sitt. Händerna får sin vila en annan dag.
