I somras hittade jag ett mönster på en sjal som heter Friends til the end som jag börjat med. Mönstret är skönt att virka och jag är säker på att den kommer att bli perfekt till sommaren eftersom den är av silke.
Men förutom att mönstret är härligt och garnet underbart, så väver jag in alla mina vänner som står mig så där extra nära. Kärleken till dem vävs in i varje maska.
Genom åren har vänner kommit och gått, som det sig bör. Ibland kommer människor in i livet för en kort stund med en lärdom som man tar sig an snabbt. Ibland finns de där, från barndom till vuxenliv. Oavsett tid i mitt liv, så har de alla en värdefull mening, alla på sitt sätt.
Några av de som står mig närmast har funnits där runt 30 år. I den där vänskapen gömmer det sig kärlek, omtanke, stridigheter, förlåtelse, oenigheter och allt annat som hör livet till. Och trots att vi växt upp, förändrats som personer, har vänskapen stannat kvar.
Och andra vänner har nyligen kommit in i mitt liv. En av dem är en tjej som jag lärt känna via Röda Korsets nätvänsförmedling. En verksamhet som jag tycker är viktig och värdefull och framför allt väldigt givande. Här kan du bli frivillig vän, liksom jag.
Så, i sommar, eller när jag nu hinner bli klar med den, är de med mig allihopa, både gamla och nya, tätt virade runt min hals. <3
