Eller in the flow som det heter. När allt flyter på. När man inte behöver anstränga sig för att saker och ting ska falla på plats. Där är jag nu. Och det är så skönt!
Jag sover som jag gör, det vill säga bara någon minut i djupsömn per gång och 20-120 minuter i sträck innan jag vaknar och måste vända mig för att någon led är på väg att subluxera/luxera. Men det fantastiska är att jag vaknar innan klockan ringer och känner mig pigg! Älskar den känslan!
Jag har ändrat min träning från hemmaträning till gym och bassäng, och kroppen svarar med förhöjd energi och får tillräcklig återhämtning. Tjohoo!
Jag svarar bra på mina behandlingar hos fysioterapeuten, vilket jag egentligen tror är orsaken till mitt välmående just nu. Han är helt amazing på att ge mig vad jag behöver. I vintras blev jag och min f.d. fysioterapeut tvungna att ”göra slut”, det vill säga avsluta vårt terapiförhållande, eftersom vi var så långt ifrån varandra att vi inte hittade en gemensam väg framåt. Jag är tacksam att jag fick komma dit jag är nu, även om det dessvärre inte är för en särskilt lång tid framåt. Jag suger åt mig allt jag kan nu, som en svamp, och hoppas att jag till hösten kan få fortsätta hos honom.
Men, för det finns ett stort MEN i det här flowet, och det är att det känns som om covid-19 går jämsides med mig i spåret just nu och det verkar som om det håller precis samma härliga flow, vilket gör att jag inte har en chans att hinna undan! En efter en i vår närhet meddelar att de testat positivt. Just det flowet gör jag mitt allra bästa för att undvika, men det är nog inte längre frågan om man kommer att smittas, utan när.
Och i flödet av fantastiska bloggar, tar jag del av tankar, vardagsrutiner och vackra bilder som delas. Jag försöker nämligen sätta mer tid på bloggar och mindre tid på Facebook. Det känns som om just bloggarnas substans tilltalar mig mer just nu än det eviga flödet på Facebook där scrollandet i sig skulle kunna vara en OS-gren.
