Den senaste tiden har varit tuff för mig. Fysiskt. Kroppen har morrat högt och ljudligt åt varje liten rörelse och jag har kräkts på nätter och morgnar av att smärtan blivit för hög för min hjärna att klara av. Första tillfället av riktigt kraftigt illamående kom för en vecka sedan och sedan har det bara snurrat på. Troligen blev det för varmt väder tidigare och det slog ut systemet.
Idag kände jag för första dagen att jag börjar komma tillbaka. Inget illamående på hela dagen! Så oerhört skönt! Tur det, eftersom mina föräldrar bjöd på nyrökt abborre till middag och hemlagad glass!
Det är så märkligt att leva i den där smärtbubblan. För där och då går det på något märkligt sätt att leva med det. Vad finns det annat för alternativ, liksom? Min assistent konstaterade att man knappt märker det på mig, om man inte vet. Jag håller mitt liv igång på en relativt normal nivå, trots allt. Men nu i efterhand fattar jag inte att jag inte slår ihjäl någon, eller kastar saker i vild frustration, eller gråter… Något som skulle tyda på hur fruktansvärt dåligt jag mår. Nu kan jag känna hur illa det faktiskt var, men där och då känns det bara som om det är något man tar sig igenom, minut för minut.
Det som kommer nu i efterhand, är en slags baksmälla. Det känns segt i huvudet. Hela kroppen känns oerhört tung, som om den vore fylld av cement. Mitt behov av återhämtning är jättestort. Och jag behöver fylla mig med fysisk återhämtning och mental återhämtning. Behöver se till att omgärda mig med dem jag är trygg med, dem jag tycker om och som även tycker om mig.
Så idag är jag glad att kära assistetann hoppat in igen! Tillsammans har sett till att skapa bra energier i min garderob. Vinterkläderna har fått flytta ut och sommarkläderna flyttat in. Ja, jag är medveten om att det är en aning sent, men jag hade faktiskt glömt bort att jag hade en stor låda med sommarkläder på vinden, som hon och jag plockade bort i höstas! Så idag fick vinterkläderna hoppa in i lådan istället och dessutom rensade vi bort två sopsäckar med kläder som ska föras till bort.
Ett tag, för många år sedan, sysslade jag med att Rensa i röran – feng shui. Det passade mig som hand i handske! Älskade att organisera och rensa bort. Garderobrensningen idag gav samma känsla som då.
Kvällen avslutade jag, sittandes i min hängstol, i en timme ute på terrassen. I ensamhet. Jag behövde det. Syrsorna spelade. Vattnet porlade. Hunden sov sött i soffan en bit ifrån. Tobaksblommorna doftade som allra ljuvligast just vid solnedgången. Återhämtning för både kropp och själ! Jag verkligen älskar min oas. Och med det vill jag önska er god natt!
