I söndags hade jag och maken en sån där underbar eftermiddag som sparas djupt i minnet till kallare dagar. Det blåste en del, men vi tog oss till en skyddad vik där vinden svalkade så där lagom mycket.
Fågelsång, vågskvalp, fiskar som hoppar. Sommar när den är som allra bäst, helt enkelt! Det är tragiskt att det ska vara så mycket alger i våra vatten, men just här var det faktiskt rent. Magiskt att kunna bo på det här sättet, att kunna ta en tur med båten på en halvtimme eller så, och komma till paradiset. Att leva på en så fridfull plats. Mina tankar går till alla krigsdrabbade länder runt om i världen och jag tänker att jag önskar att alla kunde få ha samma möjligheter som vi.
När jag inte virkade, låg jag med benen utsträckta och betraktade himlen. Undrar vad som döljer sig där bakom molnen? Vem vet vad det ligger för budskap och möjligheter som väntar mig när molnen skingras!
Long drink dracks av mina vänner i ungdomens glada dagar, men nu är det min tur! Nu njuter jag av smaken, 0 %-ig för mig förstås, inte 0 %-ig för dem på den tiden. 😉 Och vacker blir den på bild mot sommarhimlen.
I timmar låg vi där, sida vid sida, i båten och njöt av lugnet. Pausvila av allra bästa sort med mannen i mitt liv!
