Det här inlägget kommer att handlar om stenar, kristaller, och andra flummigheter som kan vara svåra att ta till sig. Så jag föreslår att du antingen läser vidare med öppet sinne, eller scrollar vidare, alternativt surfar vidare till ett mer passande ämne för just dig. Med det sagt, har jag utfärdat tillräckliga varningar för att känna att jag kan fortsätta med gott samvete.
När vi var till Stockholm besökte jag min favoritnätbutik, fast i onätig, fullständigt fysisk form, nämligen Kristallrummet. Min första order därifrån la jag någon gång under 2010 och har sedan dess beställt av dem när behovet fallit på. För ett tag sedan slutade de leverera till ”tredjeland” till min stora sorg och fasa. Så det gällde att passa på nu när jag väl var i den fysiska butiken! De många trappstegen ner var en utmaning för både mig och maken, men jodå, till slut kom både jag och rullstolen ner. Båda i relativt gott skick!
Direkt när jag kom ner var det en sten som ropade på mig. Jag ignorerade den. Istället fokuserade jag på en gåva som jag sökte. Jag blundade, drog med handen över skålarna och kände vilken jag skulle ha. Jag tog upp den, öppnade ögonen och hade god lust att himla med ögonen åt mig själv. Det var för uppenbart, för hon hade ju faktiskt pratat om just den stenen tidigare. Jag satte tillbaka den igen och förflyttade mig lite, samt vände på skålarna som innehöll två till tre olika sorter. Jag blundade och kände efter igen och öppnade ögonen. Samma sorts sten. Jag blev nästan lite irriterad på mig själv och gjorde en tredje gång, efter att ha vänt och flyttat om bland skålarna. När jag öppnade ögonen och höll samma sorts sten i handen för tredje gången, hörde jag damen, en annan kund, intill mig säga ”jag tror nog du får ge dig nu” med ett stort leende. Hon hade stått och betraktat mig och kunde nästan svära på att det var exakt samma sten jag valt varje gång. Jag skrattade och sa att jag nog fick känna mig besegrad och stoppade den i famnen med min smärtpsykologs ord ringandes i öronen ”hennes väg till utveckling tycks gå via motstånd”.
Men för att återgå till den där andra stenen då, den som ropade på mig när jag kom in. Den visste jag genast att jag skulle ha. Det stod endast namnen på stenarna och ingen betydelse, så jag tänkte att jag måste komma ihåg att kontrollera betydelsen när jag kommit ut ur butiken. Utöver två gåvor och den nämnda stenen, så blev det även fem strängar som jag kommer att använda när jag gör smycken. Ikväll gjorde jag förresten om mina armband så att fyra av de nya bildar ett eget armband och de två tidigare tillsammans blev ett. Jag får se om det är tillräckligt, eller om jag kommer att behöva gör något mer av dem. Ber om ursäkt för grynig bild. Tydligen var ljuset för dåligt. Det nya är alltså det längst ner till höger i bild.
Men än en gång, för att återgå till den där som ropade på mig… Väl tillbaka vid bilen, googlade jag och satte nästan i halsen när jag läste vad den stod för. Jag skickade beskrivningen till min väninna, som svarade med en gråtskrattande emoji och att det där är precis vad jag behöver.
”Kyanit sägs vara en bra sten när du vill avsluta relationer eller engagemang som tar din energi, men som inte ger något tillbaka. Den ska även skydda dig mot energitjuvar genom att lära dig hur du säger nej och står upp för dig själv.” Nu kan somliga säkert tycka att jag är hur bra som helst på att säga nej och stå upp för mig själv, och ja det stämmer, men det finns vissa relationer där jag gång på gång lyckas sätta mig själv i sista rummet. Och sen kommer då det som verkligen fick mig att vilja häva mitt köp, eller åtminstone gömma smycket längst in i ett skåp jag sällan använder: ”Svart kyanit kan ha en tuff läxa att lära dig, så var beredd på att agera på nya sätt i livet när du bär kyanit.”
Jag läste vidare långt senare på kvällen och hittade följande: ”Kyanit är full av healing energi, en favorit hos många healers. En bra sten att meditera med. Hjälper dig till högre seende i ditt undermedvetna.” och ”Svart kyanit sägs förstärka högfrekventa energier och öppnar upp den intuitiva förmågan. Kan användas för att rena din aura och för att skära bort energitrådar i ditt energifält. Lär vara bra för att få en djupare insikt i exempelvis en fråga. Kan även ta dig tillbaka i tiden och hjälpa dig förstå interdimensionellt medvetande.”
Så nu sitter jag här, bärandes stenen runt mig hals och bävar för vad jag har för läxa att lära. Det som är lite intressant är att varje gång jag ser mig själv i spegeln nu, hajar jag till. Jag kan inte säga vad som är annorlunda, eller om något ens är det, men jag stannar upp och betraktar mig själv med milda ögon och känner att något är annorlunda, positivt annorlunda. Kanske har något börjat förändras i min aura. Kanske är en del av jobbet påbörjat och nu gäller det bara att ro resten iland och inte fly när utmaningarna kommer.
För utseendet är förstås det samma som tidigare. Öron, ögon, näsa och mun sitter där de satt för en vecka sedan. Tack och lov. Möjligen har väl håret kanske växt någon millimeter. Men dubbelhakorna är där de alltid har varit, mina älskade dubbelhakor som alltid gjort mig till den jag är!
