Ibland är det viktigt att passa på när tillfället ges, och några få tillfällen har getts i sommar när döttrarnas respektive varit på besök. Tyvärr komprimeras bilderna kraftigt när man laddar upp dem här, eftersom jag varit lat och inte optimerat dem, så skärpan försvinner.
Jag har tre döttrar och alla är de helt olika individer. Det är en enormt lycka och tacksamhet för oss föräldrar att de är så älskade av sina partners. Att just de korsat varandras vägar! Ja, tänk att vi fått de bästa svärsönerna man kan tänka sig!
Först ut var minstingen, som ännu är den mest kameraskygga. Därför är jag extra tacksam för de få bilder jag fick ta.
Mellerst fick jag framför kameran när hon tog studenten för drygt ett år sedan, så hon har fått öva en gång tidigare. Ingen av dem gillar att fotas, men är ändå okej med det, så att säga.
Förstfödingen var sist ut, och de inte var särskilt sugna på att ställa sig framför kameran. Men med några timmars varsel blev jag slutligen tillfrågad om jag kunde tänka mig att försöka föreviga dem, och på den frågan finns det förstås bara ett svar.
Utöver tjejerna, har även släkten bett om några spontana bilder.
Jag har verkligen försummat min kamera och mitt fotointresse det senaste året. Jag hoppas få nytändning till hösten. Om inte, så finns ju faktiskt kameran kvar den dag intresset tar mer plats i mitt liv igen. Det är bara motiven som hinner ändras.
