Rullstolsväxthus och växtvärk

I somras när jag fyllde år, fick jag av mina föräldrar i present att de skulle bygga ett växthus till mig av återbrukat material, bland annat från min gudfars nedlagda växthus. Nu har grunden grävts och så sakteliga ska resten på plats. Pappa har gjort grovjobbet och lagt grunden. Mamma var tydligen med och krattade grus, men det missade jag, om jag ska vara helt ärlig. 🙂

Ungefär 4×4 meter ska det bli, är det tänkt. Den här väggen kommer att täckas med panel, så att det blir lite skydd mot solen och så att jag kan ha hyllor på insidan. Grunden kommer att plattläggas, förutom längst ut, där jag ska ha planteringarna. Jag tror att det kommer att bli bästa sättet för mig att ta mig fram med rullstolen på. Jag är lite osäker ännu om det räcker med den höjd som planteringarna kommer att komma på, eller om jag måste bygga något slag av bänkar som såarna ska stå på. Klart är åtminstone att jag vill ha stora såar, eftersom det är lättast för mig att hantera vid byte av jord e.t.c

Här har det målats. Mest av mamma, lite av pappa. Jag är säker på att det kommer att bli alldeles toppen fint!

I mitt gamla växthus, som nog milt sagt har sett sina bästa dagar, står ett persikoträd, som jag fått av min väninna i present, som ska planteras in så fort växthuset blir klart. Jag drömmer om vad jag skulle kunna plantera där redan nu i vinter, men får nog se till att hejda mig lite och invänta våren. GAH, denna växtvärk!!! Det känns länge att vänta till våren nu! Men jag ska försöka sansa mig och fokusera på att se hur växthuset kommer på plats, fönster för fönster, spröjs för spröjs, planka för planka.