De senaste månaderna, har jag lyckats hamna i bråk runt den 18:e-19:e. Och nej, jag ska inte ha mens, det är snarare energierna i luften som måste ha PMS! Tårarna har svämmat över i två dagar och jag har för en gångs skull vågat gå in i känslan av att sörja en förlust, något jag inte brukar göra. Snarare brukar jag bita ihop och stänga ute känslorna.
Att bråka med någon som man står ofantligt nära, drar ur varje droppa energi ur själen. Sju svåra år är bara förnamnet. Det känns som att lågan släcks, att batteriet är så tomt att apparaten inte ens orkar visa ikonen för tomt batteri.
Jag är långsint. Man sviker mig bara en gång. Men den här gången behöver jag agera annorlunda. Jag har behövt vara den som får vinden att vända, för att få båten på rätt köl igen, och det har varit ett enormt arbete mentalt. I känslan av ovisshet, har jag tvingats känna tillit till processen och vara öppen med mina känslor och min rädsla. Obekvämt, men oerhört nyttigt. Helst vill jag bara stänga fast, stänga ner, bygga murar, som jag brukar göra, trots att jag anar att jag gjort just det för att jag känner mig sårbar och rädd för framtiden. Jag vill förstås inte bli sårad igen. Men om jag inte riskerar att bli sårad, kan jag heller inte få tillbaka det jag kände att jag förlorade, men som kanske, trots allt, inte är helt förlorat bara tiden läkt alla sår. Eller som när min motståndare/medspelare upprepade mina egna ord ”om det saknas pusselbitar, blir inte pusslet helt”, som motargument till att jag ville ta ett steg tillbaka.
Idag, när allt lugnat ner sig och vi hade nått en gemensam punkt där förlåtande kram fick bli starten på det nya, drog jag ett orakelkort. Min fråga var vad jag har att lära av situationen. Svaret jag fick, var i förkortad version så här:
Har du fått kortet transformation, är du på väg in i en själslig omvandling till nästa nivå inom dig själv. Vill du att omvandlingen ska gå snabbare kan du hjälpa till genom att försöka släppa dina motstånd. Transformationen är förknippad med tillit och att våga ta nya steg, utan full kontroll. Ofta är man rädd för sin egen reaktion i nya situationer. Kortet berättar att du är på upptäcktsresa. Du vet vem du var igår, du vet vem du är idag, men vem är du imorgon? För att klara transformeringen behöver du släppa taget om en del gamla saker som tidigare skapat trygghet men som nu håller dig tillbaka. Det kan röra relationer eller vanor. Du växer och lär.
Helig magi av Camilla Elfving
Kortet är verkligen spot on! Ja, jag är rädd för en relation där jag är sårbar och öppen. Det är så mycket enklare att skydda sig själv och hålla avstånd, att ha en säkerhetsmarginal där jag kan springa ut bakvägen när det blir jobbigt. Men jag har lovat mig själv, att jag ska göra annorlunda nu. Jag ska öppna de låsta dörrarna och stå för den jag är. Ja, jag kommer garanterat att såras längs vägen, men det tränar mig i det känslomässiga som livet trots allt för med sig.
När jag sa att jag aldrig bråkat så här med någon vän, frågade motståndaren/medspelaren vad jag haft för slags vänskapsförhållanden tidigare, att det är just med vänner man kan bråka så här. Är det verkligen så? Varför har jag i alla år undvikit det? Varför har jag gått andra hållet när vänskapen hamnat mitt i stormen?
Nu ska jag göra mitt bästa för att komma åt alla dolda vrår inom mig, låta min osäkerhet få finnas utan att jag måste skydda mig och jag ska utmana mig själv att vara i, och stå ut med, känslan av sårbarhet och allt det andra. Men jag kommer nog att trippa på tå dagarna innan den 20:e nästa månad.
