Living my life
I tisdags vaknade jag åter med kristallerna, som ett brev på posten var de bara där, utan förvarning. Jag hatar känslan. Hatar att behöva ha den värsta varianten av dem. Men jag vet också att det finns en stor utmaning i att hantera det jobbiga, att ta mig förbi det. Jag kliver upp i karusellen, …
Jag har insett att jag ofta väntar på att bli tillfrågad, eller snarare tvingad, innan jag öppnar upp mig. Till skillnad från vad jag förväntar mig av mina vänner, sitter jag i princip alltid tyst och väntar på de magiska orden, en inbjudan från dem, innan jag gör mig själv till en börda. Medan jag …
Igår lossnade något. På ett bra sätt. Hon som har så mycket klokskap inom sig, gav mig insikten om vart jag är på väg och varför. Som jag skrev om igår, så har jag tvekat hur jag ska hantera min situation och bestämt mig för att hoppa upp på hästen igen och göra mig sårbar …
Vad är det värsta som kan hända om du tillåter dig själv att vara sårbar, att vara en börda för andra, att du låter någon se hela du, frågade min psykolog den där gången för många år sedan? Det värsta som kan hända är att personen inte vill ha mig som jag är, att jag …
Jag vill inte välja igen. För jag trodde aldrig att jag skulle våga hoppas igen. Ändå har hoppet väckts inom mig. Hoppet om att få behålla. Ja, jag vet att andra sagt innan att de vill stanna hos mig, men av olika anledningar har det inte blivit så. Så kanske blir det inte så nu …
Sedan assistentann slutade för 3 år sedan, har endast fyra ordinarie stannat längre än tre månader och en lika länge, medan sex stycken varit kortare tid. 3 månader är alltså ganska jäkla fantastiskt och så länge har han varit hos mig nu! Vi tittade tillbaka idag på tiden som varit och konstaterade att vi båda …
De senaste månaderna, har jag lyckats hamna i bråk runt den 18:e-19:e. Och nej, jag ska inte ha mens, det är snarare energierna i luften som måste ha PMS! Tårarna har svämmat över i två dagar och jag har för en gångs skull vågat gå in i känslan av att sörja en förlust, något jag …
Jag letade efter ett foto från tidigare i år och fick en käftsmäll när jag insåg hur väldigt lite jag fotat det senaste året. Jag har aldrig fotat så sporadiskt som i år. Det har gått många månader då jag inte ens rört kameran. Det är ett stort varningstecken. Eller kanske snarare att sundhetstecken att …
Jag hatar att vara beroende av andra. Att behöva andras hjälp. Hatar att tvingas vara en börda. Att då samtidigt behöva sätta energi på att få vardagen att fungera med någon som man inte riktigt känner, är rent ut sagt asjobbigt. Jag hatar verkligen att byta assistent. Speciellt när det tidigare varit någon jag tycker …
Det snurrar väldigt mycket tankar i mitt huvud just nu. Det gör ofta det i juletid, lite extra i år verkar det som. Samhörighet har varit på tapeten den senaste tiden. Vad är det som gör att du upplever samhörighet? Vilka känner du äkta samhörighet med och vad betyder samhörigheten för dig? För mig är …